Hur jag känner mej!
Tänkte skriva ett inlägg om hur jag känner mej som bäst. Jag har funderat flera dagar vad det är som jag känner inom mej, men jag vill som inte komma fram till dessa känslor. Alltid kan man fundera och tänka, men det vill inte alltid hjälpa. Man vill bara bli ännu mer bortblandad i tankarna och dels fundersam.
Nu har jag kommit på att jag är verkligen lycklig. Har en pojkvän som förstår mej. Jag har bra relation med mamma som jag inte kan säga att jag alltid skulle ha haft. Men man klarar sig bara man försöker. Jag har haft ofta så att min och mammas relation inte funderar.
Mormor och morfar tycks ha lugnat sig nu mer åren. De har inte varit de bästa dröm morföräldrarna, men de tycks ha ändrat sig och man kan till och med hälsa på hos dem nu.
Min och pappas relation går ju inte bra, men det är för att jag inte valde gymnasium när jag kom ut från grundskolan, men jag ville ju göra det jag själv vill, men det tycks inte pappa godkänna aldrig. Och nu när jag vill fortsätta studera så är han emot det också. :/ I alla fall kan vi ju prata om allt annat förutom mina studier.
Min och farmor relation har alltid varit en berg-och-dalbana. Men jag kan inte stressa för alla relationer om jag får säga. :/ Jag kan ju bara göra det jag själv vill och det kan ingen hindra mej med, inte min farmor i alla fall. Nu kan vi ju prata helt normalt, men hon skulle kunna ha sina tankar och åsikter för sig själv!
Nu har jag kommit på att jag är verkligen lycklig. Har en pojkvän som förstår mej. Jag har bra relation med mamma som jag inte kan säga att jag alltid skulle ha haft. Men man klarar sig bara man försöker. Jag har haft ofta så att min och mammas relation inte funderar.
Mormor och morfar tycks ha lugnat sig nu mer åren. De har inte varit de bästa dröm morföräldrarna, men de tycks ha ändrat sig och man kan till och med hälsa på hos dem nu.
Min och pappas relation går ju inte bra, men det är för att jag inte valde gymnasium när jag kom ut från grundskolan, men jag ville ju göra det jag själv vill, men det tycks inte pappa godkänna aldrig. Och nu när jag vill fortsätta studera så är han emot det också. :/ I alla fall kan vi ju prata om allt annat förutom mina studier.
Min och farmor relation har alltid varit en berg-och-dalbana. Men jag kan inte stressa för alla relationer om jag får säga. :/ Jag kan ju bara göra det jag själv vill och det kan ingen hindra mej med, inte min farmor i alla fall. Nu kan vi ju prata helt normalt, men hon skulle kunna ha sina tankar och åsikter för sig själv!
Kommentarer
Trackback
